Tillbaka
Vill börja inlägget med att säga att jag har uppskattat så mycket alla som har tagit hand om mig i Luleå. Lever än på kärleken jag fick där ifrån! Tusen tack ♥
Sen vill jag säga att jag älskar Norge egentligen. De är vackert och människorna är trevliga och de är inte så högt tempo. Men de är något som saknas, de är ett tomrum som måste fyllas. Jag har ingen energi och ingen matlust igen. Jag är som tillbaka utan någon energi alls. Jag gräver bara ner mig i saker och min hjärna är inställd på negativitet. För innerst inne vet jag ju att livet här är bra och jag har fina vänner runt mig men ändå.
Jag saknar närheten till hästarna tror jag. Jag behöver mer djur i mitt liv. Jag hade kunnat leva ensamen på en liten gård utan någon som helst social kontakt med människor bara jag hade djuren. De måste fixa sig på något sätt.
Jag måste också lära mig att se saker positivt men just nu går jag bara omkring med en klump i halsen och fräser åt min omgivning. Ingenting är bra, inget är gott och allt känns bara grått.
De är ju de också att jag har inget att göra på dagarna, allt känns meninglöst och jag loggar in på mailen varje morgon och försöker kolla bostad i Piteå. Visst, jag kan hitta på något med mina vänner men de är ingen dagsysla. Jag vill ha skillnad på fritid och jobb. Just nu har jag för mycket fritid. Sådant som folk kanske kan drömma om men jag trivs inte med de.
Känner att de är ännu jobbigare att tänka på Sverige för där trivdes jag bäst verkligen. Men nu är de ju som de är och jag försöker verkligen hitta ett ljus och något fint att vakan till varje morgon.
Hoppas verkligen jag kan få ordning på min vardag. De ska nog gå bra, de blir bra.
Underbara Luleå
